Fulcykel, vikcyklel och lådcykel

Alla goda ting är tre…

Men vad hände med de onda? Kommer de också i 3-pack? Eller kanske 6-pack? Jag började allvarligt fundera på detta då allt “livsnödvändigt” (?!) gick sönder samtidigt hemma hos oss. Först bilen, ok vi kanske kan tänka oss att leva utan bil, började vi fundera på. Så länge vi har vår eldrivna lådcykel så är det ju inget större problem. Vi använder ju ändå inte bilen så mycket.

När då lådcykelns batteri började strula så kände jag mig allmänt motarbetad som “miljöaktivist”. Jaha, skall man bli straffad nu också för att man försöker göra rätt?! Strax därefter trampade jag av hela vevaxeln (heter det så?) på min “fulcykel” i Göteborg som så troget har tagit mig från busshållsplatsen på Heden till min arbetsplats på Stigbergstorget. Nä, nu får det vara nog tänkte jag. Fick istället låna makens vikcykel, en Brompton, för att ta med på bussen, och sedan ta mig till jobbet på. Får väl lägga till att jag har varit allmänt tveksam till den när jag provat den hemma på grusvägen. Efter 2 veckor var jag fast och övertygad, den var fantastisk! Vilken fart, vad smidigt, vad coooolt ;). Insåg också att jag kunde hoppa av vid Delsjön för att spara 600 kr i månaden på busskort. Motion på köpet! Allt var ju toppen, tills växlarna började strula! Vad i hela fridens namn!? Åkte in till cykelbutiken vid Stigbergsbacken för att fixa det hela. Visade sig att det var bara en liten skruv som lossnat, phu! Dock kom jag i perfekt tid. De hade nämligen precis tänkt att lägga ut ett demo-ex av en Brompton för försäljning på Instagram. JAG TAR DEN, fullkomligt skrek jag ut. Expediten frågade försynt om jag inte ens skulle provcykla den först? Ok då, tar en snabb vända. Kan jag hämta den imorgon? Plötsligt kändes det som att alla dessa “onda” saker som hänt hade hänt för att jag vid precis rätt tillfälle skulle få chansen att köpa en egen ny cykel som skall hålla tills pensionåldern, för typ nästan halva priset. Jag flög uppför Stigbergsbacken på 2:ans växel i någon form av eufori över det klipp jag nyss hade gjort. Var det ödet ändå? När jag sedan några dagar efteråt gjorde sönder ännu en livsnödvändig grej, kaffekannan till kaffekokaren, kunde jag ta detta med en klackspark. Vår kaffekanna består numer av en återanvänd syltburk som staplas upp till rätt höjd med hjälp av ett litet fat och toppas med locket till kaffekannan för att dropp-stoppet skall inaktiveras. Man tager vad man haver….